Övrigt

Reklamfria barn- och ungdomsmiljöer

Det offentliga rummet snävas in alltmer. En tilltagande kommersialisering med fler gallerior och stormarknader har i allt högre grad blivit det gemensamma offentliga rummet. Privat ägande och bestämmande dominerar. Reklamen invaderar varje ledigt utrymme i samhället, ockuperar våra tankar och drömmar, t o m formar våra livsstilar.
Yttrandefriheten snävas in. Dessa varningar bör tas på allvar. Ett samhälle byggt på demokrati måste bygga på människor som ses som skapande och aktiva indi-vider och inte som passiva konsumenter. Allt är till salu och medborgare för-vandlas till konsumenter. Barn och unga ses som en stark konsumentgrupp och reklamen, varumärkena utformas för att locka och attrahera unga människor.

Ungdomar växer upp under starkt tryck från reklam för varumärken, vilket sär-skilt drabbar familjer med litet ekonomiskt utrymme. För att freda främst ung-domar från kommersiell dominans behöver kommunen vidta åtgärder.

För att stå emot denna påverkan krävs insatser på många områden. En hel del görs exempelvis genom skolan som stimulerar barnens självständiga och kritiska tänkande en väl fungerande konsumentvägledning är viktig. Stimulans och stöd till ett lokalt och okommersiellt kulturliv minskar såklart varumärkenas grepp om våra liv. Detta arbete kan självklart utvecklas och behöver ständigt fina nya former.

Det är självklart svårt för kommunen att själv agera för att minska reklamen i ungdomars livsmiljöer. Vad vi ändå kan göra är att se över de egna verksamhe-terna där barn och ungdomar vistas. Jag tänker då främst på skolan, där det idag tyvärr finns inslag av såväl varumärken och sponsring som reklam. En av anled-ningarna påstås vara att budgeten för läromedel inte räcker till. Kommunens fritidsgårdar, som idag föreningslivet driver åt kommunen, är en annan miljö som vi borde kunna se hur den påverkas av reklam m m.

För att möjliggöra att barn- och ungdomsmiljöer så långt som möjligt hålls re-klamfria bör kommunen ta fram en strategi för att hantera situationen. Strategin bör omfatta en reklamfri skola, läromedel fria från sponsorer och fritidsgårdar som är reklamfria. Strategin bör också omfatta vad som behöver utvecklas för att barn och ungdomar ska kunna stå emot denna påverkan.

Utifrån ovanstående föreslår jag kommunfullmäktige besluta

att en strategi utarbetas som visar hur barn- och ungdomsmiljöer som kommunen har eget ansvar för, främst skola och fritidsgårdar, kan hållas fria från reklam, sponsring och varumärken samt

att strategin också innehåller vägledning för personal som arbetar med barn och ungdomar om hur de kan rusta dem att motstå budskapen från de kommersiella krafterna.

Ulla Andersson Vänsterpartiet

Skriv en kommentar